Nej, det är inte familjen Möller som ska flytta. Däremot familjen Möllers bloggar.

När jag började blogga 2002 fanns inga bloggtjänster. Jag hade en hemsida, och så hittade jag en asp-kod på Aspsidan som gjorde att man kunde skriva dagbok på nätet. Den koden har jag successivt utvecklat till en hyfsat fungerande blogg. Ett tag var hela utmaningen med bloggen just att koda den så att den fungerade bra.

Det intresset är inte längre lika stort. Dessutom betalar vi en massa pengar för ett webbhotell, som egentligen är ganska onödigt när det finns gratistjänster för bloggande. Därför har vi bestämt oss för att flytta våra bloggar till Blogspot.

Vår domän moller.mu kommer vi däremot att ha kvar. Skillnaden är att istället för adressen www.moller.mu/daniel kommer min adress i fortsättningen bli daniel.moller.mu. Från och med nu kommer alla nya inlägg att publiceras på den adressen.

De gamla inläggen kommer successivt att flyttas över, liksom kommentarerna. Det blir dock ett tidskrävande jobb eftersom de får flyttas manuellt. Blogger kräver ett speciellt format för att kunna flytta över en existerande blogg, och det formatet uppfyller inte mitt hobbyprojekt till blogg.

Idag anslogs betyget för termin 2 Allmän förmögenhetsrätt. Många säger att termin 2 jämte termin 5 är de tuffaste på juristprogrammet. Därför bestämde jag mig ganska tidigt för att sänka min, i vanliga fall höga, ambitionsnivå, och nöja mig med ett B (Godkänd) på den här kursen.

När det väl var dags för tenta kändes det katastrofalt, och jag var inte övertygad om att jag hade klarat den. När jag väl fick klart för mig att jag blivit godkänd på tentan var jag ändå fast övertygad att det var ett B som gällde för min del.

Därför blev jag förvånad och positivt överraskad när jag idag kunde konstatera att jag lyckats prestera ett BA (icke utan beröm godkänd), och dessutom bara vara två ynka poäng från ett AB (med beröm godkänd). Det där sista är jag kluven till. Å ena sidan är jag nöjd med att ha presterat så pass bra, å andra sidan kan man ju alltid gräma sig över de två poängen man missat.

Fast om jag ska vara riktigt ärlig är "förvånad och positivt överaskad" en klar underdrift. "Nöjd och förbannat stolt" säger nog mer om hur jag egentligen känner det

I morgon är det skrivningsgenongång. Sen kan vi på allvar lämna termin 2 bakom oss.

Nästa stora renoveringsprojekt som står på listan är att dela av övervåningen till ett nytt sovrum. Ett av problemen med det är att familjens dator har haft sin placering där ett nytt barnrum ska byggas. Iofs har just den placeringen gjort att datorn inte utnyttjats mer än av Alfred, utan att Angelica och jag istället suttit med varsin laptop i soffan.

Sedan ganska länge har dock en tanke grott om en datorlösning i hallen. Av någon konstig anledning blev det helt plötsligt prio 1 och rumsbyggandet lades i malpåse ett tag. Lösningen blev en hembyggd datorbänk i ståhöjd. Idén och konstruktionen snodde vi av vännen Leif som också fick agera frågelåda under arbetets gång.

Så här blev i alla fall slutresultatet. Får väl erkänna att jag är rätt nöjd med mig själv.

Dessvärre finns det väl nu inga ursäkter kvar till att inte börja bygga rum, så nu vet jag vad jag ska göra på kvällarna den närmaste tiden.

...har jag svårt att förstå att en liten rosa handväska kan få så stort mediautrymme när det bara är åtta månader kvar till valet. Dessutom en väska som mottagits som present. Som tur är verkar svenska folket (i alla fall Aftonbladets läsare) ha förnuftet i behåll.

Det är väl betydligt bättre att lägga fokus på vad partierna har åstadkommit, och vad de vill åstadkomma de närmaste fyra åren.

Moderaterna lanserade 2006 begreppen bred arbetslöshet och utanförskap för att visa att arbetslösheten var betydligt större än enligt officiella siffror. Nu pratas det tyst om det, eftersom utanförskapet, enligt moderaternas egna räknesätt, ökat med 70 000 individer.

Som Alliansfritt Sverige konstaterar:

Regeringen har använt tre olika sätt att beräkna det så kallade utanförskapet - ett sätt för högkonjunktur under socialdemokratisk regering som ger en väldigt hög siffra, ett sätt för högkonjunktur under borgerligt styre som ger en snabbt sjunkande siffra, samt en ny tredje för arbetslöshetskris under borgerlig regering som ger en låg siffra.

Den stora skillnaden är väl att de som hamnar i utanförskap idag knappast har något socialt skyddsnät att ramla i.

Jag vet inte om man ska se det som positivt, eller negativt, men i takt med att man börjar förstå rättsreglerna så får man upp ögonen för helt andra saker än tidigare.

Efter att ha läst ett par veckor immaterialrätt tycker man helt plötsligt att en sån här artikel kan vara intressant. Är det nördvarning på sånt, eller?

I dag är Elliot med på firarsidan i KalmarPosten. E-tidningen finns att läsa här (bläddra fram till sidan 17).

Han fyller ju 3 år på tisdag, och för första gången är det något han ser fram emot. Han vet att man får paket när man fyller år, och paket gillar han. Dessutom har han lärt sig säga att han snart fyller 3. Kul!

Vissa perioder är inte uppdateringen på bloggen den bästa. Just nu är en sån period. Iofs tar jag väl delvis igen det genom att twittra och facebooka vilket jag oftast är ganska aktiv med.

Jag är ju rätt van att resa långt, men i fredags blev det lite längre än vanligt. Den vanliga dagsturen är ju 60 mil med tåg. I fredags blev det 110 mil istället - 50 mil med tåg, och 60 mil med bil. Vi var bjudna på bröllop i Gävle i lördags, men samtidigt hade jag sista redovisningen för terminen nere i Lund, vilket jag inte gärna ville missa. Därför hämtade Angelica upp mig i Alvesta där jag hoppade av tåget, och sedan bar det av norrut. Att resa långt med två småbarn är alltid ett äventyr. Elliot var iofs väldigt taggad eftersom han blivit lovad godis och film (sänder en tacksamhetens tanke till den som uppfann den bärbara DVD-spelaren), men Milo gillar inte att åka bil. Som tur är skötte även han sig bra den här gången.

Middagen intogs på McDonald´s Mjölby, där det även blev tandborstning och ombyte till pyjamas. Elliot blev lite orolig över planerna.
- Inte sova här, sa han något bekymrat.
Efter detta stopp rullade vi vidare och båda barnen somnade. Ankomst till Gävle runt 23-tiden och sen bums i säng.

I måndags var det dags för mig att bege mig hemåt för inskrivning på termin 3. Angelica och barnen blir kvar i Gävle för att hälsa på familj och vänner. Det blir tomt hemma!

När utomhustermometern visar -14 bör man anstränga sig så mycket som möjigt för att vara ute så lite som möjligt. Då är det dumt att klanta sig.

Idag börjar Alfred och Signe skolan. Fredagar har Alfred gympa. Det är lätt att glömma efter ett långt jullov. Lagom hemkommen efter att ha följt Signe till skolan klarnade helt plötsligt minnet. Inte mycket annat att göra än att än en gång dra på sig underställ, halsduk, mössa och vantar och ge sig ut på ännu en tur till skolan.

Igår skulle jag egentligen begett mig till Lund första gången efter juluppehållet, men jag valde att stanna i Kalmar, dels p.g.a. vädret, dels p.g.a. att jag vill få månadskorten på tåget att räcka hela vårterminen, dels p.g.a. att jag hellre ville vara med på Kalmar Tingsrätts tingspredikan. Jag ska inte ge mig på någon utförligare recension, kan istället hänvisa till förra årets (inte mycket var annorlunda). För mina studiers skull lyckades jag i alla fall få klarhet i att åklagarkammaren i Kalmar tar emot termin 5-praktikanter, och att advokatbyrån i Kalmar som jag haft funderingar på åtminstone vissa år tar emot sommarnotarier. Ibland är det bra att odla sina juristkontakter .

Nu ska jag krypa ner i ett varmt bad med en kopp kaffe och en god bok Grundläggande immaterialrätt.

Man kan ju inte gå hemma ett helt jullov, så vi har försökt hitta på några aktiviteter med barnen. Förra veckan var jag, Angelica, Elliot och Milo på Leos lekland, igår var hela familjen i simhallen. När familjen Möller besöker simhallen är fikakorgen alltid packad med pannkakor och saft. Igår var förstås inget undantag.

Alfred och Signe är så stora så att de klarar sig själva ganska bra. De behöver i alla fall inte ständigt tillsyn, vilket är rätt skönt när man har de båda mindre. Milo fick bada en stund, och trots att lilla bassängen var långt ifrån lika varm som vid babysimmet var han väldigt nöjd och glad. Det var så mycket spännande saker att titta på så han hade inte tid att frysa. Resten av tiden spenderade han hängande i någons famn, eller sovandes i babyliften på golvet.

Elliot hade tjatat om simhallen i flera veckor, så för honom var det äntligen dags. Att hoppa från kanten i lilla bassängen och att åka den pyttelilla vattenrutchkanan är nog med spänning för hans del, även om han börjar tuffa till sig lite.

För en vecka sen anslogs tentaresultatet från den 7 december på kurshemsidan - anonymt, d.v.s. inga namn fanns angivna på listan, bara skrivningsnummer. Med andra ord var det av allra största vikt att komma ihåg sitt skrivningsnummer. På första sidan av frågehäftet fanns t.o.m. ett särskilt anvisat utrymme. "Anteckna ditt skrivningsnummer här" stod det.

Jag antecknade mitt skrivningsnummer, men inte frågehäftets första sida, utan någon annanstans. Vart vet jag inte riktigt, men sannolikt på mina kladdpapper från tentan. Kladdpappren låg tillsammans med frågehäftet på vardagsrumsbordet, ända till några dagar innan julafton då jag röjde undan för att göra fint inför jul. Kladdpapper finns ju i allmänhet ingen större anledning att spara på, så...

Därmed har ni nog listat ut att jag inte hittade mitt skrivningsnummer när tentaresultatet anslogs förra måndagen. Juridicum hade julstängt, och därmed fanns det inte heller någon möjlighet att på något annat sätt få besked. Därför har jag fått vänta tills idag, när Juridicum åter slagit upp sina portar.

Efter denna långa utläggning får jag härmed delge det glädjande beskedet att jag är godkänd på tentan. Närmare besked om betyget blir ett B, Ba eller AB får vi däremot inte reda på än på ett tag. Oavsett vilket är det skönt att veta att man åtminstone är godkänd. Jag brukar ha högre ambitioner, men termin 2 har jag bestämt mig för att vara nöjd om jag blir godkänd. Nu väntar en hemtenta i immaterialrätt innan kursen i allmän förmögenhetsrätt är över och vi går in på nästa termin - mark- och miljörätt och civilrätt. Ser särskilt fram emot arbetsrätten.

Efter veckor av uppladdning har då julen nästan passerat. I alla fall höjdpunkten i julfirandet. I år ändrade vi lite på traditionerna, och istället för ett minijulaftonsfirande dagen innan julafton då Alfred och Signe öppnar julklappar fick de med sig sina julklappar till mamma på julafton, och istället hade vi en mysig uppesittarkväll framför Bingolotto. Givetvis julpyntade vi och klädde granen innan.

Julafton gästades vi av pappa/farfar. Det blev ett hyfsat lugnt julfirande med julmat, julpromenad, Kalle Anka och så förstås tomten. Vi bytte tomtetjänster med vännerna/grannarna Hasse och Fia, så för en halvtimme spelade jag huvudrollen som tomtefar. Lyckades att hålla mig undan för Elliot hemma och dessutom att inte bli igenkänd av grannbarnen. Inte illa, om jag får säga det själv. Varmt var det i alla fall under lager av kläder, kuddar och med tomteluva och lösskägg. Men sånt hör julafton till.

Trodde inte att Elliot skulle hantera tomten så bra som han gjorde, men det gick jättebra. Han hämtade utan problem sina paket hos tomten, och klättrade, visserligen med viss tvekan, upp en stund i tomtens knä. Där nånstans gick förmodligen gränsen, för Elliots underläpp darrade lätt. När tomten var på väg att gå tinade han dock upp och sa glatt hej då och god jul och vinkade till tomten.

Årets julkort från familjen Möller.

...som egentligen kommer från gårdagen.

Igår till lunch serverades det spaghetti och köttfärssås. Elliot envisades med att bara äta spaghetti. När han sen ville ha påfyllning frågade Angelica:
- Men vill du inte ha lite köttfärssås också?
- Nä, sa Elliot. Men jag gillar köttbullar i alla fall.

Söta Elliot!

Gårdagen bestod annars mest av julstökande, varav julstädningen tog den mesta tiden. Dessutom julpyntades det hemma. Jag hade dessutom fått två uppdrag av Signe - att lämna och hämta henne i skolan. Det är hennes stående önskan när jag inte är i Lund. Alfred och Signe gick i skolan halva dagen, och var hos kompisar andra halvan. Stackars Elliot blev uttråkad och var på ett fruktansvärt humör framåt kvällen. Hoppas dagen blir bättre. Idag ska det lagas omelett, Janssons och risgrynsgröt. Framåt kvällen ska julgranen kläs innan familjen sätter sig tillsammans framför uppesittarkväll med Bingolotto.

Som en avslutning på babysimmet var det undervattensfotografering för någon vecka sen, och igår fanns kortet tillgängligt på Äventyrsbadet. Trots att det är en del att stå i, så här dagarna innan jul, var det någon i familjen som tog vägen förbi Äventyrsbadet för att hämta upp det.

Tycker det blev ett rätt bra kort. Visst ser det ut som han trivs under ytan?

Så var det dags för lite uppdatering igen. I torsdags hade vi sista seminariet inför juluppehållet. Terminen är inte slut, men det är uppehåll i föreläsningar och seminarier till den 7 januari. Skönt!

I fredags passade jag på att följa med till öppna förskolan, vilket gjorde Elliot mycket glad. Han gillar verkligen öppna förskolan, eller "gogolan" som han säger, med betoning på andra stavelsen.

Får väl också lägga till att jag faktiskt lyckades hinna vara med på dagis lussefirande i måndags, trots att jag var i Lund på seminarium. Bilden nedan är därifrån. Elliot var dock inte riktigt lika nöjd när det var dags för lussetåg. Fröken Kerstin kom ut till oss föräldrar med en gråtande Elliot i handen. Sen satt han i mitt knä och hulkade medans kompisarna sjöng lussesånger. Som tur är funkar saft och pepparkakor för att återställa humöret.



Trots att det är mycket att göra så här dagarna innan jul måste man ju passa på att utnyttja snön. Man vet ju aldrig hur länge den ligger kvara. Idag blev det således en tur till lilla pulkabacken med grannar och vänner. Kul!